Jan-Olov Carlsson, 2010-07-19

Vad hände på stranden Ninety Mile Beach i Australien för exakt 20 år sedan? Minnet är som ett töcken. Det enda Mirra vet är att hon och Ferry lovade att mötas igen exakt på dagen 20 år senare. Jan Arnalds kärlekshistoria Intimus liknar ingenting annat. Den är infallsrikt konstruerad med litterära och historiska anspelningar som spänner över musik, historia och vetenskap.

Mirra (Miranda) befinner sig i en livskris. Barnlösheten fräter på förhållandet med R. Kärleken har för länge sedan lämnat dem. På chatten får hon kontakt med Ferry och det väcker minnen och associationer till liv. Ferry (Ferdinand) lever ett minst lika havererat liv med sin fru R. Ledan och känslolösheten har fått honom att fastna i nätet och de anonyma sexkontakter som ständigt tillhandahålls där.

Med en tilltagande känsla av osäkerhet om vad chatkontakten egentligen står för och vem som kommunicerar med vem, blir det ändå katalysatorn som driver dem både att påbörja resan till den avlägsna stranden och mötet som bestämdes två decennier tidigare.

Det är den yttre historien i Intimus. Men liksom hos isberget återfinns det mesta under ytan. I romanen sammanflätas många andra historier. Att Mirra, som var en begåvad musiker under gymnasietiden, bryter samman under en uppspelning av Haydens Die sieben letzten Worte unseres Erlösers am Kreuze (Jesu sju sista ord på korset) flätas samman med att romanen är uppbyggd efter verkets sju satserna och det är ingen tillfällighet att upplösningen sker på långfredagen.

Själva platsen för den ursprungliga händelsen och det avgörande mötet, strandremsan i södra Australien, utgör också mötet mellan tidsepokerna, nutiden, och berättelsen om utforskandet av landet ”down under”. Det var i skuggan av vraket efter barken Trinculo som mötet mellan Mirra och Ferry skedde. Arnald inleder och avslutar romanen med den dramatiska förlisningen av barken Trinculo 150 år tidigare och utforskandet av ”terra Australis incognita”, den mystiska kontinenten, förstärks av mötet mellan det franska skeppet Le Géographe med upptäckresanden Baudin och det engelska skeppet Investigator med Mattew Flinders. Dualismen och motsatsernas dialektik går som en röd tråd genom Intimus.

Att Shakespeares närvaro vilar över Intimus gör Arnald ingen hemlighet av. I Stormen förliser fartyg och kärleksparet Ferdinad och Miranda får till slut varandra, inte minst under överinseende av gycklaren Trinculo. Att Shakespeares rollfigurer från Stormen, bland andra Trinculo, också gett Uranus månar dess namn och ger Arnald ett tillfälle att beröra astronomi. Och att Mengelses fruktansvärda tvillingexperiment har ett särskilt kapitel ges också en förklaring.

Att Jan Arnald är en beläst och begåvad författare råder det inget tvivel om. Dessutom är han produktiv, elva deckare under pseudonymen Arne Dahl och ytterligare sju andra titlar sedan debuten för exakt 20 år på dagen som Intimus släpptes från förlaget. Arnalds litterära lekfullhet pågår oavbrutet och kanske kan det bli en aning för mycket. Den ursprungliga berättelsen om kärlekens yttre och inre förutsättningar, dess begränsningar och prövningar kommer tidvis att stå i skuggan av de insprängda, om än aldrig så fängslande och understödjande berättelser.

Men slutsatsen blir ändå: Intimus är fascinerande roman, en annorlunda och thrillerbetonad kärlekssaga, med flera berättarlager och sammanflätade historier.