I en litterär biografi skildrar Alexandra Coelho Andhoril med ett poetiskt språk August Palms liv, han som blev agitator för de nya politiska idéerna om ett rättvist samhälle och ett liv utan förtryck.

När August far dör och familjen blir utan försörjning sätts han i lära hos en riktig plågoande till skräddarmästare. Två av syskonen auktioneras bort, hans mor och de minsta syskonen hamnar på fattighuset. En dag under sin hårda gesällvandring i Danmark och Tyskland fastnar ett papper under hans tunnslitna sula. Det är en uppmaning att bilda arbetarföreningar. Hoppet föds om en förändring, att han inte hela livet ska behöva böja sitt huvud och ta emot hugg och slag, att barn inte ska behöva auktioneras bort som hans syskon, att ingen ska behöva svälta. Det är en orolig tid i Europa, namnet Karl Marx viskas, övermakten är på sin vakt och slår ner all opposition. August får tag i en skrift av Ferdinand Lassalle, socialdemokratins grundare i Tyskland, och han förstår att han själv måste göra något, att rättigheter och människovärde inte är av Gud givna och att det går att förändra det som är orätt. Det blir en lång vandring med trakasserier, förföljelse och utvisning från både Tyskland och Danmark. Hustrun Johanna och de fem barnen får lida för att August kämpar för alla svaga i samhället. Det är mästerligt skildrat av Alexandra Coelho Andhoril, språket är intensivt och träffar i hjärtat, inlevelsen infinner sig från första stund. Man lever motståndslöst med i August rädsla och beslutsamhet, i Johannas förtvivlan och hopp.