Boktips!
Efter mörkrets inbrott - Haruki Murakami
Det finns en speciell filmisk känsla i Murakamis roman Efter mörkrets inbrott. Dels för det uppenbara: vissa scener återges som kameraåkningar och zoomningar medan andra är uppbyggda som scener och tablåer. Dels förstärks den av att nattlig sömnlöshet i japansk storstadsmiljö som återfinns i Sofia Coppolas Lost in translation är påtagligt närvarande.
Men man ska inte dra liknelsen för långt, inte heller framställa Efter mörkrets inbrott som ett förtäckt filmprojekt. Murakami är en alltför egensinnig författare för att jämföras med någon annan än sig själv. Och då kan man givetvis se en skillnad mellan Efter mörkrets utbrott och till exempel de långt mer ambitiösa projekten 1Q84 eller Kafka på stranden. Efter mörkrets utbrott daterar sig också mitt emellan båda dessa.
Handlingen utspelar sig under en natt som en observation av skeenden. Klockslagen finns i kapitelindelningen och det förstärker realtidsupplevelsen. Det sker möten och slumpvisa sammanträffanden, det inträffar saker, det rör på sig. Vi har t.ex. två unga kvinnor, systrarna Mari och Eri som är varandras motsatser. Mari lider av sömnlöshet, medan Eri har sovit oavbrutet i två månader. Mari är alldaglig. Eri är vacker och begåvad på alla sätt. Mari träffar en ung jazzmusiker och de slår följe i natten. De skiljs åt och träffas på nytt. Samtidigt betraktas den sovande Eri genom en tv-monitor och dras in i den, oförklarligt och surrealistiskt. Men det sker och det noteras. Ingenting konstigt med det.
Nya möten och vi följer något nytt skede i natten, till syns slumpmässigt men ändå sammanlänkat. På ett lovehotell misshandlas en prostituerad, en övertidsarbetande IT-tekniker sitter ensam på ett kontor, en nattlig bilfärd. Den betraktande kameran sveper högt över allt detta och gör objektiva registreringar. Små, nästan omärkbara sammanträffanden påverkar händelseutvecklingen. Fjärilseffekten kallas det när en marginell påverkan i ett system får stora och oförutsägbara effekter någon annanstans. Om Murakami är bekant med kaosforskningen låter jag vara osagt, men han beskriver också kaoset i en synbar ordning.
En säregen stämning skapas av natten, de sjabbiga nöjeskvarteren, de unkna barerna, människor utan betydelse för samhället, de obemärkta och anonyma storstadsvarelserna, katterna som stryker omkring. Efter mörkrets inbrott är en baksidesskildring där ont möter gott och där de onda rör sig fritt medan de goda övervakas. Som sig bör med Murakami finns de symboliska bilderna – katterna har redan nämnts - men också bläckfisken, som likt statsapparaten låter sina tentakler nå ut över och bevaka samhällets individer, men efter mörkret inbrott pågår aktiviteter utanför dess kontroll. Murakami återkommer gärna till det totalitära och förtryckande. Som författare uttrycker han också mer individualistiska än kollektivistiska ideal.
Hurusom, den forne jazzbarägaren som sadlade om till författare rör sig uppenbart hemtamt i de miljöer som skildras och där de musikaliska slingorna ekar i natten. Det är inte lika brett anlagt som vi är bortskämda med, men samtidigt känns det också i viss mån befriande. Trist vore om Haruki Murakami blev en helt igenom förutsägbar författare i allt det surrealistiskt oförutsägbara.
Boktips
Ljuset bakom ögonen - Tommi Kinnunen
Tommi Kinnunen fick något av ett genombrott med sin förra roman ”Där vägar möts”, en släktkrönika om tre generationer starka kvinnor. I ”Ljuset bakom ögonen”, som går att läsa fristående, är det samma släkt och många av karaktärerna återkommer. Nu handlar det om den finska efterkrigsepoken. Det fattiga och trasiga landet går sakta över i ett modernt. I blickfånget rör sig den blinda Helena, och brorsonen Toumas. Båda bär de hemligheter inom sig. Kinnunen skriver om mänskliga relationer och beteenden med en inkännande och berörande kraft.
Boktips
Den första stenen - Carsten Jensen
Carsten Jensen uppmärksammar det danska deltagandet i kriget i Afghanistan med en politisk spänningsroman. Om man också räknar in den sovjetiska ockupationen har landet varit drabbat av krig i nära tre decennier. Och det pågår ännu och skördar civila offer. Ett blodigt och vedervärdigt krig skildras med en brutalt realistisk och initierad ton. Kriget förgör inte bara människoliv, det tillintetgör också moral och lojalitetsband. En grundlig, spännande och ohygglig roman.
Boktips
Vildsvin - Hanna Lutz
Hanna Lutz, bördig från finska Ekenäs, debuterar som romanförfattare med romanen Vildsvin. Skådeplatsen är ett litet samhälle mitt inne i de småländska skogarna och personerna vi möter heter Ritve, Glenn och Mia, och så Mias morfar som är den enda som egentligen kommer därifrån. De rör sig runt varandra, försöker kanske förstå sig själva, sin tid, sin plats i livet. Det är en roman där lusten att skriva liksom lyser mellan raderna. Vildsvin är hundra sidor ordglädje. En pralin i bokformat!
Boktips
Syndavittnet - Mattias Hagberg
Mattias Hagberg inleder romanen Syndavittnet i Moskva. Året är 1953. Stalin dör. Romanens berättarjag är en kvinna som före sin tid inom den ryska statsapparaten tjänat som piga hos en fanatisk präst på en ö i norra Ishavet. I hennes erfarenheter ställs det kristna kärleksbudskapet och den socialistiska frihetsdrömmen mot en helt annan praktik. I omslagfliken till romanen står att läsa att det är en första roman i en planerad serie om den lilla människans möte med de stora idéernas ofullkomlighet.
