Skymningsporten - Jeanette Winterson

Mystiken kring det övernaturliga har alltid fascinerat. Häxkrafter, trollkonster och exotism finns i övermått inom dagens Fantasy-litteratur. Jeanette Winterson utnyttjar till fulla denna fascination för det ockulta i den nyutkomna romanen Skymningsporten. Utgångspunkten är en av Englands mest uppmärksammade häxprocesser i början av 1600-talet. Häxprocessen vid Lancaster Castle slutade med att 10 dömdes för häxeri, 8 kvinnor och 2 män. Kring detta spinner Winterson en fantastisk berättelse som inte ryggar för vare sig brutal realism eller övernaturliga händelser.

På Lancaster Castles hemsida går det att läsa en kortfattad berättelse om ”The Pendle Witches”.  Winterson följer i stort sett officiella historiska beskrivningen av processen. De inblandade personernas namn, inledning till anklagelserna och rättegången finns dokumenterade sedan tidigare. Hon använder dessa historiska fakta som en litterär katapult. För hos Winterson flödar fantasin och spekulationerna. Som huvudperson väljer Winterson Alice Nutter, en bemedlad änka och självständig kvinna. Inom parantes kan nämnas att hon tycks ha spelat en mindre roll än de övriga häxanklagade i den verkliga processen.

I Winterson roman fungerar Alice Nutter som beskyddare till allmänt föraktade Demdike-familjen.  De har hittat en tillflykt i Malkin Tower som ligger inom Alice Nutters ägor. Inget gott kan sägas om dessa miserabla människor.  I spetsen för familjen finns gumman Demdike som står som huvudanklagad i häxprocessen. Hon är synonym med den tidigare så vackra och utlevande Elizabeth Southern.  Alice och Elizabeth hade en passionerad kärlekshistoria i ett tidigare skede av livet då de levde i London och arbetade tillsammans med matematikern och mystikern John Dee. Medan Elizabeth har blivit gammal och ful, har Alice behållit en ungdomlig skönhet och rynkfri hy. Men Alice kärlek och beskydd räcker inte till för att rädda dem från undergången.

Intrigerna kring häxprocesserna var också politiska. Winterson väver skickligt in detta i häxbrygden. Den engelske kungen vid tillfället var Jacob I. Han var protestantisk fundamentalist. Genom att piska upp en stämning mot häxeri och djävulsdyrkan hade han siktet också inställt på att bekämpa och fördriva katolicismen från det engelska öriket.  Inga medel lämnades oprövade i kampen mot kättare och katoliker, eller papister som skällsordet var. Så den utsände fredsdomaren som ska rensa Lancaster från häxor söker också efter jesuitprästen Christopher Southworth, med vilken Alice Nutter har ett hemligt förhållande.

Winterson bygger effektivt upp korta filmiska scener med dramatiska övergångar. (Filmmanus är redan på gång). Språket är knivskarpt. Detaljerna kring råheten och grymheterna i tortyr, övergrepp och våldtäkter etsar sig fast på näthinnan. Just när realismen framträder som starkast kastas man in i det ockulta. En talande dödskalle, en man blir till hare och djävulen framträder.

Det är intressant att jämföra Therése Söderlinds uppmärksammade ”Vägen till Bålberget”  om häxprocesserna i Sverige under samma århundrande med Winterson Skymningsporten. En avgörande skillnad är att Winterson låter mystiken och ockultismen bli en del av romanen, inte bara ämnet för romanen.  Genremässig införlivar sig Skymningsporten i skräckromantiken, eller om man så vill, den gotiska fiktionen. Och det är kanske också vad man kunde förvänta sig av Winterson.  Hon har tidigare och med litterär framgång ifrågasatt både religiös intolerans och normalitetens tvångströja. I Skymningsportens uttalande kärlekshistoria blir hon sina egna hjärtfrågor trogen.