Samtal med vänner - Sally Rooney

Samtal med vänner är skriven med ett sinne för text och dialoger som är få förunnat. En relationsroman där inget kan tas för givet. Det är Frances, Bobbi, Nick och Melissa och deras relationer till varandra, och inte minst sig själva som utgör handlingen. Och relationerna är lika intensiva som texten i sig själv. Samtal med vänner är en litterär romans du inte kommer vilja göra slut med.

Litterär intelligens, finns det? I så fall är det något som kan tillskrivas Sally Rooney, författaren till en av höstens mest omtalade debuter. Och det med all rätt. Samtal med vänner är en debut att häpna över.

Rooney (född 1991) är bosatt i Dublin där hon studerat engelska på Trinity University. Bakom sig har hon ett flertal noveller publicerade bland annat i tidskriften Granta. Samtal med vänner utkom i augusti och har hyllats av kritiker, The Guardian lyfter fram henne som en av de mest intressanta litterära rösterna under 2017. Och jag kan bara instämma. Rooney skriver tät, intelligent prosa, dialogerna är geniala. Hon säger själv i en intervju i DN (20170916) att de skriver sig själva, det som är svårt är allt runt omkring, speciellt natur- och miljöbeskrivningar har hon svårt för. Precis som hennes huvudkaraktär Frances, hon tycker mer om hus än natur för i husen finns det människor. Och det är människor som befolkar denna roman. Människor och deras relationer. Lika mycket som det är en relationsroman är det en studie i vad som händer med en människa som ingår i en relation. Hur påverkar de egna erfarenheterna, de tidigare relationerna och inte minst hur påverkas bilden av en själv när du får nya relationer till andra? Författare tillskrivs ofta förmågan att kunna studera och lägga på minnet hur vi beter oss, hur och vad som sägs människor emellan. Rooney upplevs dock lika mycket ha studerat vad som händer i en själv, reaktionsmönster, kroppsliga sensationer, automatiserade handlingar.

Vi får följa Frances, en ung student med extrajobb på en litterär agentur och hennes exflickvän/bästa vän Bobbi som tillsammans uppträder med Frances texter på spoken wordscener runt om i stan. En kväll möter de den tio år äldre fotografen Melissa och hennes man Nick som är skådespelare. Frances och Bobbi blir hembjudna till Melissa och Nicks radhus och sedan avlöser middagarna, festerna och sammankomsterna varandra. Och det råder ständigt en elektrisk intensitet mellan de fyra, och vem som har makt över vem är rörlig materia.

Initialt upplevs kanske texten lakonisk, kylig och distanserad men meningarna får snart en dubbeltydig innebörd. Bakom orden döljer sig innerlighet, hjärtekrossande innerlighet. Om trovärdigheten i orden hänger samman med att författaren är generationskamrat med sin huvudkaraktär låter jag vara osagt för även om tiden är nu och karaktärerna lever nu så upplevs det inte som någon nutidsskildring utan helt enkelt som en skildring av människor som lever i vår nutid. ”Jag ville inte skriva om min egen generation, jag ville skriva om de här människorna ur min generation, och de mejlar för att människor mejlar, inte för att det säger något om dem att de gör det” säger Rooney själv om sina karaktärer och det stämmer så väl. De återkommande återgivningarna av mail- och smskonversationer smälter in i texten och blir en del av den utan att varken skava eller göra sig till. Ja, Samtal med vänner är en både skickligt skriven och berörande roman om kärlek och klass, vänskap och villkoren för den. Sally Rooney, hoppas detta bara är början på ett långt och levande författarskap!