Jan-Olov Carlsson, 2012-11-26

Med meningen ”På båten var de flesta av oss oskulder” inleds Julie Otsukas roman Vi kom över havet. Unga kvinnor, förväntansfulla men aningslösa, blev lockade till USA strax efter första världskriget av japanska män som tidigare emigrerat. De kallades postorderbrudar. Livet blev hårt och i många fall kärlekslöst. Två decennier senare internerades de i fångläger efter det japanska anfallet på Pearl Harbor.

Julie Otsuka har skapat en kvinnokollektivistisk mosaikroman. Det är inte likt något jag tidigare läst. Hon använder konsekvent viformen, men ändå tränger hundratals individuella röster fram.  Det är en märklig läsning som känns ovan i början, men som stegrar sig till ett mäktig, om än i kortformat, epos över en föga ärorik episod i den amerikanska 1900-talshistorien.

 

Denna grupp unga japanskor bröt upp från fattiga förhållanden i det traditionstyngda Japan. De möttes i San Fransiscos hamn av de okända män som skickat efter dem. Inbjudningarna var sällan sanningsenliga. Istället för de köpmän och framgångrika tjänstemän som hade förespeglats, var det fattiga och utnyttjade lantarbetare som stod och väntade. Om de hade lämnat det slitsamma arbetet på risfälten i Japan blev tillvaron inte mindre krävande under den brännande solen på grönsaksfälten i Kalifornien.

 

På ett synnerligen effektfullt sätt bygger Julie upp livscykeln i avgränsade kapitel. Rubriker som ”Första natten”, ”Vita”,  ”Spädbarnen”, ”Barnen”, ”Förrädare”, beskriver i  tur och ordning det sexuella utnyttjandet och underkastelsen, rasismen,  barnafödandet och längtan efter kärlek, barnens utsatthet och slutligen bortdrivandet och interneringen under andra världskriget. Hon gör det med utsökt prosa, känslosam och vacker. De tusentals alldagliga iakttagelserna och uppräkning av praktiska bestyr och föremål blir ren poesi i hennes vård.

 

I sista kapitlet förskjuts vi-perspektivet. Vi är då istället de amerikanska familjerna som blir kvar när japanerna förflyttas till interneringsläger i början av 40-talet. De övertar deras hus och deras affärer. Vid den tidpunkten hade dessa japanska kvinnor och deras familjer blivit en del av det amerikanska samhället, de hade fått bekanta, deras barn gick i skola och pratade engelska. Men den patriotiska krigsretoriken utpekade dem som ett potentiellt hot, de fördrevs, de tvingades ge upp allt de ägde och de försvann. I romanen är de inte längre vi utan just, de och dem.

 

Julie Otsuka har skrivit romen med stöd av ett stort historiskt källmaterial.  Hon är amerikanska av japansk börd, en sansei, den tredje generationen av de första japanska immigranterna, issei.  Vi kom över haven har belönats med The PEN/Faulkner Award och nominerats till National Book Award. Välförtjänt måste jag säga. Intressant och njutbar läsning.

Entré: 50:- (30:- för ungdom/medlem)

Biljetter beställs via telefon (090 - 12 18 30) eller genom besök på caféet.