Jan-Olov Carlsson, 2010-07-22

Den framgångsrika engelska författarinnan Sara Waters framhärdar att skriva historiska romaner även om hon nu har förflyttat sig till 40-talets England. Till skillnad mot hennes tidigare romaner behandlar hennes femte roman, Främlingen i huset, inte lesbisk kärlek. Romanen är istället en suggestivt uppbyggd historia i gränstrakterna mellan psykiska sjukdomar och övernaturliga fenomen

Handlingen utspelar sig på den engelska landsbygden i en tidigare imponerande herrgård, Hundreds Hall. Numera är huset statt i förfall, vars öde ägarna, familjen Ayers, också delar. Familjen består av tre personer och genom att vända de sista slantarna har de med nöd och näppe råd att hålla en liten hushållsstab om tre personer. Modern lever kvar som i en bubbla av svunna tider. Sonen har just återkommit krigsskadad som flygare under kriget och dottern tycks ha förlikat sig med sitt öde att inte var ett tillräckligt gott parti för att inte kunna gifta sig inom sin klass.

Romanens berättarperspektiv är doktor Faradays, en måttlig framgångsrik husläkare i medelåldern. Han kommer till Hundreds Hall för ett sjukbesök och blir omedelbart fascinerad eftersom hans mor arbetat i hushållet och att han själv besökt huset som barn. Faraday får anledning att återkomma och dras allt mer in i familjens problem och de mystiska omständigheter som omger godset. Den excentriska sonen kämpar desperat för att hålla Hundreds Hall undan ruinens brant. Hans psykiska hälsa vacklar betänkligt och med doktor Faradays hjälp kommer han in på ett mentalhospital. Faradays börja hysa känslor för Caroline, men mellan dem båda står olika föreställningar om vad som händer i huset. Faradays logiska och rationella sinne lyckas inte övertyga henne om att allt är som det ska.

Till det yttre serverar Waters en ganska konventionell rysare med övernaturliga inslag. Men det är faktiskt bättre än så. Med Waters egna ord är klasstemat centralt. Godset är i sig ett klassamhälle i miniatyr ungefär som Robert Altman beskriver i filmen Gosford Park. Skillnaden är bara att Hundreds Hall tycks vara bortom all räddningen. Putsen flagnar, de exklusiva tapeterna och gobelängerna möglar och parken växer igen. Varken familjen Ayers och byggnaden står pall för de nya tider som stormar fram efter kriget. Klassresenären doktor Faraday står för det nya och rationella. Den moderna bebyggelsen kryper allt närmare godsets huvudbyggnad i takt med att familjen måste sälja av mark till kommunen för att kunna betala sina räkningar.

Romanen är inte heller någon enkel och förutsägbar poltergeisthistoria. Familjens bräckliga psykiska hälsa kan lika gärna stå som en förklaring till alla oförklarliga händelser. Konflikten mellan det rationella och det irrationella är lika stark som konflikten mellan gammalt och nytt, eller mellan olika samhällsklassers intressen. Waters bygger upp historien i ett makligt, men ändå stegrande tempo. De dryga 500 sidorna fylls med detaljer, miljöer, interiörer och stämningar från det sena 40-talets engelska landsbygd. Behållningen ligger mer i detta än i våldsamma excesser i skräck.

Storslaget är att ta i för stora ord, men Sarah Waters kan sitt hantverk. Främlingen i huset känns genuint engelsk, lite bedagat, konservativt och så där överklassmässigt som en klassisk BBC-produktion. Språket, tempot och stämningen understryker detta. I Waters klasskildring beskrivs överklassen degeneration och förfall, men utan att andra samhällsklasser annat än anas i bakgrunden. Också det känns väldigt litterärt engelskt.