Om Karin Boye finns hyllmeter skrivet, likaså finns mycket tecknat kring den omtyckta kyrkomannen och grundaren av Sigtunastiftelsen, Manfred Björkquist och dennes radikalkonservativa svärfar Rudolf Kjellén. Men om Ruth Kjellén-Björkquist, hans dotter och Manfreds maka, finns nästan ingenting. Nattens regn och dagens möda är en finstämd skildring av en oväntad vänskap mellan Boye och fru Kjellén- Björkquist.

Elisabeth Hjorth debuterade 2008 med diktsamlingen Kärnfamiljen och har sedan dess gett ut två romaner. Nattens regn och dagens möda är Hjorts tredje roman. I romanen, som uttryckligen inte gör anspråk på att vara någon biografi över Karin Boye, låter Hjort Boye möta Ruth Kjellén- Björkquist och det blir ett möte som resulterar i en mångårig brevväxling dem emellan. Mötet, ett slumpartat sådant, äger rum då Boye är i Sigtuna för att delta i en litterär sammankomst anordnad av Manfred Björkquist. Det står givetvis inte skrivet i programmet men det som ska diskuteras är Agnes von Krusnstierna. Fejden kring hennes romaner fick fart efter det att Boye den 28 januari 1934 skrev en artikel i frågan där hon belyser den rädsla som tycks råda, rädslan för vad litteraturen och konstens svallvågor ska föra med sig. Ett krig är i antågande och såväl bokbål och nazitysklands censur nämns i artikeln, Boye skräder inte orden. Boye skrädde aldrig orden, lät de inte smeka sin läsares ögon och sinne, hon var inte följsam men stod inte heller längst fram på barrikaderna. Eller, hon ställde sig i alla fall inte där själv trots att hennes liv många gånger tycks ha varit en daglig kamp för frihet, i livet och i litteraturen.

 

Romanen skiftar mellan att följa Boye och Ruth i deras vardag, så olika till sysslor men lika i dess ävlan. Å ena sidan Boye som sliter med sig själv, sina relationer och inte minst - sitt skrivande. Och frågan som ständigt finns närvarande svävar liksom över allt hon tar sig för; hur mycket ska en författare lägga sig i samhällets politiska vardag? Går det att låta pennan fara över pappret utan att orda ett knyst om det som sker runt om en, föraktet, fascismen, förföljelsen? En fråga vars eko onekligen hörs ljuda på nytt i vår nutid. Å andra sidan Ruth och hennes nit, hennes underhåll av hus och hem och man och barn. Var dags sysslor, såväl praktiska som sinnesdanande, skrivs upp i boken ”dagens möda” och  allt ska kunna strykas ut på kvällen, inget får lämnas ogjort.

 

Det är med genuin nyfikenhet jag slår upp pärmarna till denna roman, skriven av författare jag tidigare inte läst någonting av. Jag blir inte hänförd, men heller inte besviken. Språket är lätt medan känslorna är tunga och ibland har de svårt att mötas, samspela. Men det är onekligen en fröjd att få befinna sig i en svunnen tids litterära mylla och att den till stor del är fiktiv, det gör mig inget. Nattens regn och dagens möda är en skildring av Karin Boye och hennes liv värd att ge tid och ta sig an.