Vera Lynoe, 2017-03-30

Hanna Lutz, bördig från finska Ekenäs, debuterar som romanförfattare med romanen Vildsvin. Skådeplatsen är ett litet samhälle mitt inne i de småländska skogarna och personerna vi möter heter Ritve, Glenn och Mia, och så Mias morfar som är den enda som egentligen kommer därifrån. De rör sig runt varandra, försöker kanske förstå sig själva, sin tid, sin plats i livet. Det är en roman där lusten att skriva liksom lyser mellan raderna. Vildsvin är hundra sidor ordglädje. En pralin i bokformat!

Ritve, Glenn, Mia och hennes morfar befinner sig alla i den lilla bruksorten Hornanäs mitt inne i Smålands skogar. Skogarna som står planterade i raka led. Industriskogar, stora, mäktiga. Och därinne i det gröna gömmer sig Vildsvinen. Vildsvinen som förstör åkrarna, äter upp spannmålet och trampar sönder rabatterna. Grannen håller som bäst på att montera ett elstängsel för att skydda sina trädgårdsland. I korta kapitel får vi följa de olika karaktärerna som rör sig runt varandra, de stöter ibland ihop men ingen känner egentligen den andre. Alla håller på med sitt.

 

Ritve har kommit för att dokumentera de, Vildsvinen. Fånga de på film. Mia har tagit med sin morfar till hans hembyggd i hopp om att få honom att börja prata igen, berätta om barnen, om Ivar Sandberg och skolan och alla lekarna. Och så Glenn som flyttat hit från en större stad och fått arbete på kommunen. Det är han som sköter om uthyrningen av den gamla folkskolan, Siggalykke, där nu Mia och hennes morfar huserar. Har du ett projekt du vill genomföra kan du ansöka om ett vistelsestipendium för att få nyttja Siggalycke. Glenn tar emot de allihop, projektbeskrivningarna. Läser inte så noga, säger ja till det mesta.

 

Det råder en sjudande stillhet i Hornanäs. Allt bara pågår, så som livet tenderar göra. Vildsvinen blir liksom en lägereld, något att samlas kring, som håller liv i sammanhanget. Alla pratar om de. På anslagstavlorna i byn finns anslag om stormöten för att diskutera hur de ska hantera problemet. De förstör ju markerna! Vem vet, snart kanske de invaderar våra hem också! En gång blev de inplanterade i Sverige, sedan utrotades de, blev till tamsvin allihop. Men så var det en som rymde och nu är de överallt igen, vildsvinen. Kanske är det här en bok om tillhörighet? Om vem som får finnas i våra skogar och inte, och om vem som bestämmer det.

 

Hanna Lutz föddes 1984 i finska Ekenäs men är idag bosatt i ett kollektiv utanför Roskilde i Danmark. Hon debuterade för offentligheten 2011 då hon vann Umeå novellpris med novellen Den elfte versionen. Vildsvin är Hanna Lutz debutroman, liten och nätt till formen, alldeles lagom stor att stoppa i jackfickan. Hon är liksom sina skrivande generationskamrater Olga Ravn, Josefine Klougart och nydebuterade Johanne Lykke Holm del av det vitala, generösa, nydanande och produktiva danska litteraturlivet. Jag har läst flera av dessa danska debuter men ingen har hanterat orden med en sådan lätthet som Lutz. Det finns en glädje i orden, en lust. Och den smittar! Vildsvin är en bok som lyckas med konsten att vara lekfull och allvarlig på samma gång. Orden liksom porlar fram, kluckande av välbehag över att få finnas till. Och samtidigt: all ensamhet, all inneboende undran och längtan. Vildsvin är en fantastisk fin roman.