Jan-Olov Carlsson, 2016-01-26

Det finns en stark episk ådra i den amerikanska författartraditionen. Inte sällan är det fristående trilogier, men ändå sammanbundna romaner som spänner över decennier i den amerikanska samtiden. Philip Roth, Jonathan Franzén för att nämna några, men från olika generationer. Och så Dennis LeHane förstås, även om han mest gjort sig känd som deckarförfattare. Med Den värld som var vår avlutas en magnifik trilogi som utspelas under mellankrigstiden.

Berättelsen handlar om familjen Coughlin av irländsk börd. I den inledande Ett land i gryningen är det äldste sonen Danny som leder en polisstrejk i Boston 1919.  Det är en tid av politisk turbulens, fattigdom, social nöd, klasstrider och en våldsam repression. Den tyranniske fadern är tillika korrupt polischef och står på andra sidan av barrikaderna.

 

I Nattens dåd förflyttas händelserna till förbudstidens Florida där maffian kopplade ett kriminellt järngrepp över delar av samhället under 20- och 30-talet. Nu är det yngsta sonen Joe som står i händelsernas centrum. Trots att han beundrade sin stridbare och okuvlige storebror har han valt en annan väg i livet. Efter en fängelsevolta får hans kriminella bana en språngartad karriär när han lierar sig med den italienska maffian.

 

LeHane tecknar ett komplext porträtt av Joe Coughlin. Det är inte det sociala arvet som driver Joe till ett liv utanför lagen. Snarare är det den amerikanska drömmen om frihet, rikedom och bli din egen lyckas smed som under depressionen gör varje hederligt arbete till en återvändsgränd.

 

I den avslutande delen Den värld som var vår fördjupas porträttet av Joe Coughlin, som i slutet av Nattens dåd förlorade sin fru i en gangsteruppgörelse. Den nyfödde sonen Thomas överlever. Tidigt 40-tal, alltså tio år senare och mitt under brinnande världskrig, är Joe en respekterad affärsman med fortsatta kopplingar till maffian.  Det är han som i mångt och mycket tvättar pengarna från familjen Bartolos smutsiga affärer, en klassisk consigliere med andra ord.

 

Han får reda på att det ligger ett kontrakt på hans huvud. Eftersom han inte kan bortse från hotet börjar han vidta åtgärder och forska bland sina vänner och kontakter inom den offentliga och politiska maktsfären, och även bland maffians och den kriminella världens olika förgreningar.

 

Just denna ställning mellan ett legalt och respekterat offentligt liv som affärsman och förankringen i den undre världen ger LeHane stora möjligheter att skriva en bred samhällsskildring i ett socialt och politiskt sammanhang, med alla dess avvägningar, fasader, egenintressen, långsiktiga konsekvenser, dubbelspel, intriger, etc.  Till detta har han lagt ett psykologiskt porträtt av en ensamstående far som älskat och vårdat en son som förlorade sin mor, inte utan skuld av faderns liv och verk.

 

Joe Coughlin tärs av en skräck, inte så mycket för sin egen del som för sonens.  En förnimmelse av en barngestalt, inte olik honom själv som barn, framträder i hans inre; en person som bara han kan se och som vakar över honom, men som också berör hans samvetes kval. Han är ansvarig för sitt liv och sina handlingar. Konsekvenserna av dessa hotar att bli ödesdigra för den han älskar mer än sig själv.

 

Det är bara att låta sig imponeras av LeHanes starka psykologiska gestaltning. Den värld som var vår är dessutom också spännande, dramatisk, och för dem som läst sin LeHane vet, når sin kulmen med kraftfull magnitud. I många andras försök i spänningsgenren är dualismen mellan det goda och det onda ofta tröttande.  LeHane har förstått att människan är mer mångbottnad än så.