Vera Lynoe, 2017-05-09

Det inledande titeldramat, Nelly Sachs kommer aldrig fram till havet, rymmer så mycket kärlek, så mycket värme och ömhet. Samma sak präglar romanen som följer, Beckomberga, ode till min familj. Men luften, utrymmet mellan de fria, poetiska och samtidigt stringenta replikerna skapar en rymd som skiljer de två verken åt. I mötet med Beckomberga som drama istället för roman är det som att allt det sköra, det skavande, det smutsiga och det dåraktiga stiger fram tydligare, skarpare, ännu mer skoningslöst, ännu vackrare.

Nelly Sachs kommer aldrig fram till havet är den andra volymen med Stridsbergs dramer som ges ut i bokformat. Den förra, Medealand, utkom 2009. Stridsberg har sedan sin debut Happy Sally från 2004 blivit akademiledamot och välkänd men det har inte förändrat uttrycket i hennes texter. Allvaret, omsorgen om orden och innerligheten, nödvändigheten i de personer som porträtteras är de samma som i tidigare utgivna Darling River och Drömfakulteten.

 

Titeldramat, Nelly Sachs kommer aldrig fram till havet, har i stora drag samma handling som romanen Beckomberga. Det handlar om de sista patienterna på Beckomberga, om pappan Jimmy darling, hans dotter och hennes mamma, om Sabina och om Olof, som bott större delen av sitt liv på Beckis och som nu, mot sin vilja, ska skrivas ut. Han som lagt sin förtröstan på Olof Palme, ”han är mitt sista hopp. Jag tror att Olof Palme tänker på oss som inte är så framgångsrika.” Jag skulle vilja citera mer, jag skulle vilja läsa högt för alla för på varje sida finns meningar som rymmer så mycket, ibland allt. De får en att skälva.

 

Sådana meningar är också det andra dramat, Konsten att falla, fyllt av. Pjäsen som utgår från amerikanskorna Edith och Edith Bouvier Bales liv och (för)fall är ett mästerverk. Det handlar om en mor och en dotter i ett hus där ingenting följer någon ordning. Där kaos är granne med Gud. Där det är döden som gör livet. Och guldbadräkten, rosetterna, champagnen, dansen, skrattet.

MODERN: Jag har aldrig uppfattat den där gränsen. För det passande. Ja, eller det opassande heller för den delen.

DOTTERN: Nej, den har du missat helt, mamma. Lustigt, många andra människor är rätt upptagna av den.

Fast viljan att vara sig själv trogen kan också bli till ensamhet, utstötthet. Dottern säger; ”Det går inte att vara sig själv och samtidigt vara älskad av någon annan”. Männen är alla svikare, de som aldrig stannade kvar, de som gick - och går igen.

 

Den sista pjäsen, American hotell, är det drama som känns mest som just ett drama. Teatern, skådespelarna och publiken är lätta att frammana och föreställa sig. I de två första dramerna kan texten stå för sig själv. Det är som att de inte behöver någon dramatisering, inga skådespelare, ingen scenografi. Texten är sig själv och den är fantastisk. Med American hotell är det inte så och kanske är det för att dialogen upplevs så mycket som repliker som den heller inte kommer mig lika nära och berör på samma sätt som de föregående två texterna. American hotell finns också som novell och jag föredrar den faktiskt så.

 

Stridsbergs bildspråk förtjänar ett eget galleri. Havsfåglarna! Och havet, havet, havet och himlen. Att läsa Stridsberg är som att ha direktkontakt med himlen. Det finns heller inga tak i hennes hus. I korridorerna på Beckomberga flaxar stora havsfåglar fram och himlen ovanför är hög, liksom huset där Vladimir och Carter i American hotell ligger bredvid varandra på golvet. Sexton våningar upp väntar Vladimir på att få dö och i huset i Konsten att falla har tvättbjörnar flyttat in bland katter och högar av elräkningar och smutsiga underkläder. När det blir tyst kan man höra vingslagen från albatrosser susa genom de arton rummen.

 

Att läsa dramatik kan kännas som ett stort steg att ta från romanens trygga form, och det är också någonting annat. Det fina med att läsa Stridsbergs dramatik är dock att det varken är som att läsa dramatik eller roman, det är något helt eget. Det är som att befinna sig i ett gränsland, ett land mitt emellan, ett laglöst land. Och jag älskar det.

Entré: 50:- (30:- för ungdom/medlem)

Biljetter beställs via telefon (090 - 12 18 30) eller genom besök på caféet.